Skivstänger

Skivstångens storlek

Standarden på skivstängerna är oftast 20 kg. Längden kan variera från 1,2 m till över 2,4 m. Huruväl är över 2,2 m skivstänger i första hand menade för styrkelyft och är därmed mer sällsynta. Diametern på skivstången varierar från 25-50 mm och grepptjockleken mellan 25-29 mm. Mitten på stången är mestadels graverad med en greppräffling för att hjälpa utövaren behålla ett fast grepp även vid tunga vikter.

Skivstänger för män

Längd: 2,2 m
Diameter: 28 mm (Olympisk) eller 29 mm (Styrkelyft)
Vikt: 20 kg

Skivstänger för kvinnor

Längd: 2,01 m
Diameter: 25 mm
Vikt: 15 kg

Skivstänger för ungdomar

Längd: 1,7 m
Diameter: 25 mm
Vikt: 10 kg

Du kan lägga på viktskivor och ta bort enligt egen kapacitet, men observera att det alltid finns en maximal lastkapacitet för varje skivstång. Den maximala kapaciteten varierar beroende på kvaliteten och användningssyftet för skivstången. Olika slags lås (trycklås och fjäderlås) är gjorda för att skydda viktskivorna ifrån att glida ner från stången och göra kraften ojämn under utövning av rörelse.

Styrkan av skivstången

Styrkan av skivstången är väldigt viktig. Styrkan är rapporterad på tre olika sätt: avkastningsstyrka, draghållfasthet och test.

Avkastningsstyrka (Yield strength) betyder mängden vikt som krävs för att permanent böja och deformera/missbilda skivstången. Avkastningsstyrkan mäts genom att tillägga viktskivor i ändorna på skivstången. Vissa piskor (elastisk deformation) kan vara önskvärda av olika skäl beroende på gren och träning. ”Piskan” är termen som används för stångens ändar som studsar i slutet av en repetition. Själva utövaren står stilla, medan ändarna på stången rör sig.

Draghållfasthet är skivstångens brytningspunkt. Detta mäts i pund per kvadrat tum (PSI). Mer avancerade tillverkare producerar tyngdlyftnings skivstänger med antingen 190,000 eller 215,000 PSI-rating. Vissa av våra olympiska stänger är extra hållbara och har en draghållfasthet på 216.000 PSI som överskrider standarden inom industrin.

165,000 PSI är ett bra minimum då man söker efter en skivstång för tyngdlyftning. Allt över 180,000 PSI är i generellt sätt en hyfsad skivstång.

Det tredje rapporterade sättet är test, vilket betyder att stången blivit lastad och testad med fria vikter där det inte skett böjning eller brytning. Ju högre, desto bättre.

Dessa tre sätt bör användas då man skall kolla upp kvaliteten på skivstångsproduktionen. En bra, allmän skala kunde vara:

<150,000 PSI = mycket grundläggande

150,000-175,000 PSI = bra

175,000-200,000 PSI = mycket bra

>200,000 PSI = bäst

En skivstång i bra skala är godtagbar och hållbar i en lång tid. Med tanke på kvalitet och kostnad behöver man egentligen inte mer än en skivstång i bra nivå.

Vikthylsorna och lastkapacitet

I vikthylsorna är det rotationen man bör kolla på, eller rättare sagt hur hylsorna snurrar runt skaftet. Ifall du inte är väldigt kräsen och övernoggrann eller en proffslyftare är skillnaderna på lager och bussningar inte så viktigt. Bussningarna ligger mellan axeln och hylsan, de är billigare och dessa finns på så gott som alla skivstänger.

Nållager snurrar runt mjukare och smidigare och är verkliga lager mellan axeln och hylsan. Generellt sätt är lagren på high end skivstängerna. Med hjälp av hylsorna sparar du pengar och detta fungerar utmärkt. Du behöver alltså inte övergå till en high-end stång. Om du däremot vill ha högsta kvalitet skall du välja lager. Lager är värt extra pengar eftersom de fungerar bättre, men skillnaden är inte så stor att den skulle märkas. Endast på professionell och elitnivå.

Lastkapaciteten bestäms enligt skaftets längd (vanligt för IPF- och IWF-skivstänger) och just inom tyngdlyft är ofta stängernas skaft längre. Viktskivornas tjocklek är ändå det som avgör mest vad lastkapaciteten är.

Räffling (Barbell knurl)

Räfflingen är diamantmönstret i mitten på stångens greppdel. Tvärsnittet på skivstången är delen som behåller ett stadigt grepp och hindrar stången ifrån att glida ur händerna.

Det sags “One Knurl Doesn’t Fit All” och det stammer. Du väljer själv enligt det som passar bäst för din användning och därmed även den räffling du föredrar. En djup och aggressiv räffling används mestadels vid tunga marklyft för att hindra greppet från att glida. Detta innebär att skivstången också är grövre och detta kan vara rätt så obekvämt och orsakar slitage på handflatorna. Däremot är en allt för lätt räffing inte heller bra eftersom greppet blir väldigt halt för de flesta.

Vanligtvis föredrar lyftare med små händer (både män och kvinnor) en mer aggressiv räffling då greppet från första början är sämre. Lyftare med större händer har lättare att välja en stång som känns bekväm och ger mest greppstöd.

Skivstänger för styrkelyft kan ha mer räffling mot mitten av stången för att greppet vid t.ex. sumolyft är mycket smalare än vid traditionellt marklyft. Ju smalare räffling, desto smalare grepp kan du ta om stången.

Räffling i mitten av stången (mitt knurling) hjälper dig att behålla greppet vid knäböj. Mitt knurlingen hjälper så att stången inte glider neråt under knäböj. Knurlingen i mitten hjälper dig även att placera stången exakt i mitten vid marklyft. I både IWF (International Weightlifting Federation) och IPF (International Powerlifting Federation) anges det att skivstänger som är menade för män måste ha mitt knurling.

Vissa stänger som är speciellt menade för knäböj har en väldigt bred mitt knurling som är menad för större män. En tyngdlyftningsskivstång för kvinnor har ingen mitt knurling. Om en kvinna behöver mitt knurlingen för knäböj rekommenderas det att hon använder en skivstång som är menad för män. En bredare stång gör knäböjen bekvämare för övre ryggen.

Ytbehandlingen på stången och bussningarna

Ytbehandlingen på stången har flera syften: den ger själva känslan man får då man tar i stången med händerna, den avgör hurdant stödgrepp det är samt hur bra stången skyddar mot rost.

En bar järnstång erbjuder ett bra grepp med naturlig känsla. Järn rostar rätt så enkelt och detta kräver mer skötsel av stången.

Svarta oxidstänger erbjuder mer oxidationsskydd än en bar järnstång och kräver inte lika mycket skötsel som en bar järnstång.

En ytbehandling av zink skyddar skivstången mot rost mycket effektivare än järn- och oxidytbehandlingen. Zink kan dock snabbt förlora glansen och kräver därmed mer regelbunden skötsel för att behålla ytan i bra skick.

Kromade stänger har den dyraste ytan, men skyddar bäst mot rost. Beroende på stångens kvalitet kan de ibland kännas halare i jämförelse med en bar järnstång. Dessa skivstänger brukar i sådana fall ha utmärkt knurling för att kompensera detta.

Rostfritt järn erbjuder liknande (i vissa fall till och med bättre) känsla än en bar järnstång. Oxidationsskyddet är liknande som i kromade stänger. Rostfritt stål finns oftast i de mest avancerade skivstängerna inom tyngdlyftning.

När du äntligen investerar i en toppkvalitets skivstång bör du försöka hålla den i bra skick så långt det går. Oberoende vilken ytbehandling skivstången har bör den regelbundet tas hand om med produkter som är menade för den.

*Vårt sortiment är ständigt under uppdatering, även baserat på vad som efterfrågas. Om sportutrustningen du letar efter inte finns i vår webshop kan du fråga oss om specialiteter eller alternativa produkter direkt av vår professionella kundservice.